Nu byggs det mer

Byggvärlden 2010-05-28

Orderingången ökar, anbudspriserna stiger och nu börjar byggföretagen anställa igen. Byggbolag och prognosmakare är överens – äntligen har det vänt i byggindustrin.

Byggkoncernen JM gjorde sig av med 30 procent av sin personal under den värsta krisen. Antalet anställda sjönk från 2 500 till dagens 1 900.

Sedan årsskiftet har man börjat nyanställa igen.

– Helt klart har det vänt när det gäller bostadsbyggandet, säger Zdravko Markovski, chef för enheterna JM Bostad Stockholm och JM Entreprenad.

Framöver befarar han att den tidigare övertaligheten kan vändas till sin motsats – att det blir svårt att få tag på folk.

– Vi räknar med problem när det gäller att hitta platschefer och olika arbetsledare. Det beror inte bara på uppgången, utan också på att många står inför sin pension, säger han.

Ett annat företag som Byggvärlden har talat med är SQ Bygg i Solna. Ett litet företag med 40 anställda, verksamt i Stockholmsområdet. Där är man redan i gång och anställer. Sedan i höstas har man rekryterat cirka 15 personer.

– Jag bävar lite för de närmaste åren när nya nationalarenan, Karolinska och andra jätteprojekt drar igång. Hur ska vi få tag på bra medarbetare? frågar sig Robert Hellgren, en av delägarna till SQ Bygg.

Enligt den senaste Småföretagarbarometern planerar en fjärdedel av de svenska byggföretagen att nyanställa under det närmaste året. En lika stor andel betraktar möjligheterna att få tag på rätt personal som sitt stora problem framöver.

I städer som Gävle och Örebro tror företagen som Byggvärlden kontaktat att de har goda chanser att få tag på vanliga hantverkare, men får svårt att hitta platschefer och projektledare. Robert Hellgren ser räddningen för Stockholm.

– Jag tror vi måste få in byggfolk från hela landet till Stockholm. Det handlar ju om flera tusen nya jobb till de stora projekten, säger han

Hyresrätter fokus i Fullriggaren

Byggvärlden 2010-05-25

Västra Hamnen i Malmö får ett nytt bostadsområde med fokus på hyresrätter. Totalt ska 600 lägenheter byggas i Fullriggaren.

I veckan tas det första spadtaget för Fullriggaren, ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen, Malmö. Totalt ska 600 lägenheter byggas varav de första ska vara klara för inflyttning hösten 2011. Hela området ska stå klart året efter.

Malmö stad och byggherrarnas samverkansgrupp kallar satsningen för ett exempel på den blandade staden.

– 75 procent av lägenheterna ska bestå av hyresrätter, resten av bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom bygger vi en förskola, kontor och butiker så det blir en väldigt blandad stad, säger Bengt Nevsten, ordförande för Fullriggarens byggherregrupp.

Annars ser ju området, enligt ritningarna, rätt likt ut vilket modernt förortsområde som helst. Vad gör Fullriggaren speciellt, enligt dig?

– Det beror ju på vad man lägger i begreppet förort. Fullriggaren blir ett hållbart bostadsområde och det betyder inte nödvändigtvis att det är annorlunda i utseendet. Men det kommer att byggas mer än 14 000 kvadratmeter gröna tak. En del av husen blir passivhus. Övriga hus uppförs som minienergihus. Dessutom blir alla som flyttar in anslutna till en bilpool, säger Bengt Nevsten.

Det är tolv byggherrar som tillsammans ska bygga Fullriggaren.

Ni jobbar i en samverkansgrupp. Hur ser samarbetet ut?

– Vi träffas regelbundet, med eller utan kommunen. På mötena informeras vi om allt vi vill veta och vi diskuterar olika saker. Det kan vara om byggandet av solfångare och avfallskvarnar. Det ger gemensamma referensramar men sedan verkar ju byggherrarna var och en för sig, säger Bengt Nevsten

Herrarna bakom riggen

Byggherrarna som uppför Fullriggaren är: Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg Göteborg, Byggnads AB Tornahem, ByggVesta, Derome, Fastighets AB Briggen, Haga Gruppen, HSB Malmö, Nevsten Fastighets AB, Parkering Malmö, Stena Fastigheter Malmö och White arkitekter.

Här lanseras nytt byggsätt

Byggvärlden 2010-05-18

Energisnålt, billigare, snabbare och med färre fel. HSB har tagit fram ett nytt koncept för att bygga bostäder. - Vi satsar på ett industriellt byggande fast på plats, säger Håkan falk, vd på HSB Bostad.

Upprepning är nyckeln i HSB:s nya modell för bostadsbyggen.

- Vi har alltid byggt prototyper i byggbranschen. Sen säljer vi dem. Vi ska i stället få en återupprepning och få med installationsbiten, säger Håkan Falk.

Bostadsbyggena utgår ifrån ett modultänk som kan användas vid olika typer av hus, men där det som påverkar installation inte kan flyttas.

- Planlösningarna kan variera i det oändliga, bara man håller sig till vissa saker som inte går att ändra, säger Håkan Falk.

HSB tar som byggherre ett fast grepp om byggprocessen. De projekterar och projektleder själva och handlar upp i delade entreprenader.

- Byggena kommer mer att bli en montageplats, säger Håkan Falk.

I stadsdelen Sköndals i södra Stockholm pågår nu projektering av det första kvarteret som kommer att utföras enligt HSB Bostad Futures principer. Där blir det ett 60-tal lägenheter i fem friliggande byggnader.

Fakta Här är punkterna HSB vill uppnå med sitt nya sätt att bygga:

* Bostäder tillgängliga för många.

* Minskad energiåtgång.

* Hög flexibilitet.

* Bättre villkor på arbetsplatsen.

* Noll fel vid inflyttning.

* Nöjda kunder/medlemmar.

Blandade reaktioner på regeringens bostadspolitik

Byggvärlden 2010-04-01

Sveriges Byggindustrier kallar propositionen "bara en fasadputsning" men allmännyttans branschorganisation Sabo är helnöjd. Reaktionerna på regeringens förslag till nya villkor för allmännyttan är blandade.

I tisdags överlämnade regeringen propositionen om ny hyressättning i allmännyttan till riksdagen. Propositionen har utarbetats i samarbete med Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och de allmännyttiga bostadsbolagens organisation Sabo.

Men trots denna samverkan är reaktionerna från organisationerna inte odelat positiva. Hyresgästföreningen tycker att skyddsregeln mot kraftiga hyreshöjningar är otillräcklig och ser en risk för att den inte ska gälla fullt ut vid ombyggnader och renoveringar.

–  En skyddsregel måste förstås gälla även vid standardhöjande åtgärder, annars blir förslaget alldeles för tandlöst, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman i ett pressmeddelande.

Även Vänsterpartiets Egon Frid befarar kraftigt höjda hyror:
– Allmännyttans normerande roll skapar en trygghet för hyresgästerna att hyresnivån inte ska utvecklas på ett sätt som tvingar människor att flytta från sin bostad på grund av kraftigt stigande hyror. Regeringens förslag öppnar för en sådan utveckling, säger Egon Frid i ett pressmeddelande.

Nätverket Jagvillhabostad.nu tror att kommunala bostadsbolag kan få det svårt att producera bostäder för unga när bolagen får krav på sig att vara affärsmässiga och ge hög avkastning.

– Med den föreslagna lagstiftningen kan kommunerna få svårare att säkra bostadsförsörjningen för svaga grupper, säger nätverkets verksamhetschef Elsa Reimerson i ett pressmeddelande.

Även Sveriges Byggindustrier är missnöjt med regeringens proposition. Organisationen gillar att allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas och att de kommunala bostadsbolagen ska skötas mer affärsmässigt. Men i övrigt tycker organisationen att förslaget bara är en fasadputsning.

– Bruksvärdessystemet finns kvar och i och med detta ligger kvarnstenen kvar runt halsen på bostadsmarknaden, säger Björn Wellhagen, ansvarig på husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier, i ett pressmeddelande.

Men Sabo, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, gillar i alla fall regeringens proposition. Kurt Eliasson, vd för branschorganisationen, tycker att förslaget ger långsiktigt hållbara regler och gläds åt allmännyttans möjlighet att kombinera affärsmässighet med samhällsnytta.

Han är också glad över att bostadsmarknadens parter kan ta ansvar för den fortsatta hyressättningen utan statlig inblandning.
– Nu får vi ett kollektivt konsumentskydd för hyresrätter i Sverige. Det är mycket positivt, säger Kurt Eliasson i ett pressmeddelande.

Bostadsbristen är kommunens fel

Östgöta Correspondenten 2010-03-17

Återigen har vi en stor bostadsbrist i Linköping. Efterfrågan är stor, nettoinflyttningen hög och bostadsbyggandet lågt. Samtidigt sitter vi med flera antagna detaljplaner där det inte byggs, på grund av att planerna inte är anpassade till kundernas efterfrågan eller att planerna innehåller så mycket av detaljstyrande och kostnadsdrivande bestämmelser att de blir svåra att genomföra.

Tvärtemot det som uttalas från politiskt håll, så saknas det i dag en bestämd styrning från kommunens politiska ledning mot att bostadsbyggandet ska prioriteras. För att konkret nämna några exempel, Eddan (gamla Busscentralen), Djurgården och delar av Östra Lambohov är exempel på antagna planer/-program där byggandet inte kommit igång. I dessa fall på grund av att politiker och tjänstemän sitter och planerar om något som de inte kan något om, det vill säga hur efterfrågan på bostäder ser ut på kommunens olika delmarknader.

Det finns företag som kan detta, bostadsföretag och framförallt fastighetsmäklare, vars kompetens inte tas tillvara i planeringen av kommunal mark. Dessa företag utgör organisationer som står i daglig kontakt med kunderna. Istället för att föra in dessa organisationer tidigt i planeringen, låter ansvariga politiker de egna tjänstemännen sitta och gissa om hur bostadsefterfrågan ser ut och vad som bör byggas på olika områden. De dolda kostnaderna på grund av dessa planeringsmissar är stora och kommer i form av utebliven tillväxt och lägre kommunala skatteintäkter.

Detta systemfel är man nu i färd att upprepa. Södra Hjulsbro ska byggas ut och där tror sig tjänstemännen veta att det finns efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus mellan Lövsbergsvägen och Brokindsleden. Det vore en fördel om man tar fram en byggherre som investerar i det, innan man fortsätter planeringen.

Ett annat kommande planeringsmisslyckande i större skala är tankarna om 5 000 bostäder ute på blåsiga Kallerstad omgivet av tunga trafikleder på alla sidor. Här har kommunen bildat ett eget exploateringsbolag som sitter och planerar tillsammans med tjänstemän och politiker, samtliga parter är väl isolerade från den marknad som sedan ska bygga och betala för bostäderna.

Planeringsmodellen för kommunal mark bör justeras, så att den mer liknar den som råder för planering av privat mark, där det finns en ansvarig byggherre. Det måste också till en tydligare politisk styrning som tar marknadsaktörernas kunskaper i beaktande.

Koncept ska lyfta problemområde

Byggvärlden 2010-02-15

Bokaler – så heter MKB Fastighets nya koncept som ska ge nya affärsmöjligheter i Malmöstadsdelen Rosengård.

Under tisdagen invigs de första bokalerna, ett nytt fastighetskoncept som tagits fram för att ge möjligheter för tillväxt i miljonprogrammen.

Bokalerna ska motverka utanförskap och öppna området mot resten av staden. De ligger längs Rosengårdsstråket som löper från mångkulturella Möllevångstorget till Rosengård, Jägersro och Videdal.

– Det är ett idealiskt läge eftersom många människor passerar varje dag på väg till och från sina hem. Vi hoppas kunna bidra till en mer levande stadsdel, en mötesplats där folk från olika kulturer kan träffas på ett nytt och spännande sätt, säger Susanne Rikardsson, affärsutvecklingschef på MKB.

Bokaler innebär en helt ny kontraktsform som ger småföretagare möjlighet att hyra bostad och lokal i direkt anslutning till varandra.

– Med bokalerna vill vi främja entreprenörskap, etablera vinstdrivande affärsverksamheter och skapa goda förebilder i området. Faller konceptet väl ut är målsättningen att på sikt starta bokaler i fler av våra områden, säger affärsutvecklingschef Susanne Rikardsson.

Nu blir hyresrätter glödheta på börsen

Byggvärlden 2009-12-14

Friare hyror gör Heba och Wallenstam till vinnare bland börsbolagen. Men det är långt ifrån klart hur flexibel hyressättningen kommer att bli.

Fastighetsbolag som äger hyresrätter kan dra lite extra på munnen åt regeringens förslag om friare hyressättning.

När det gäller nyproduktion ligger hyrorna redan nära marknadshyror, medan hyrorna i äldre hyresfastigheter, och framför allt i centrala lägen i Stockholm, ligger långt under de nivåer som skulle gälla på en avreglerad marknad. Hyrorna skulle ta ett rejält skutt uppåt, kanske i vissa fall fördubblas, om de släpptes fria.

Regeringens förslag innebär inte att marknadshyror ska införas, däremot att allmännyttans hyrestak försvinner. Istället ska hyresmarknadens parter, Sabo (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, förhandla om hyresnivåerna, men exakt hur det ska gå till kommer att utredas av Justitiedepartementet.

Det har tagit tid att komma överens, närmare bestämt fem år. Det började med att Fastighetsägarna skickade en anmälan till EU, för att hyressättningssystemet stred mot konkurrenslagstiftningen.

Fastighetsägarna gläds över att förslaget innebär att de själva kan förhandla med Hyresgästföreningen och inte vara styrda av de kommunala bostadsbolagens hyressättning. Sabo ska bli mer affärsmässigt, men ha kvar sin bostadssociala roll. Hyresgästföreningen verkade lättad över lösningen och att det inte istället kom direktiv från EU på att införa efterfrågestyrda hyror.

Bruksvärdessystemet verkar bli kvar. I slutet av 1960-talet släpptes hyresregleringen, som funnits sedan andra världskriget, och ersattes av bruksvärdessystemet. En lägenhets bruksvärde bestäms av bland annat planlösning, standard, storlek och läge.

Syftet med bruksvärdessystemet är att få hyrorna mer marknadsanpassade, att likvärdiga bostäder ska ha samma hyror, och att förhindra oskäliga hyror. Om hyresvärden och hyresgästen inte kommer överens ska hyran bestämmas av hyresnämnden och gå efter hyresnivån i de allmännyttiga bostadsföretagen.

I Malmö ligger hyrorna närmast marknadshyror, för att hyresgästernas värderingar legat till grund för hyressättningen och lägesfaktorn har fått spela en större roll än ?i Stockholm. Även Göteborg har en modell som tar hänsyn till fler parametrar än det traditionella bruksvärdet.

En Stockholmsmodell är under diskussion, där man bland annat ska ta mer hänsyn till bostadsområdets karaktär och läge. För att hyrorna ska återspegla efterfrågan bättre föreslås att Storstockholm ska delas in i flera zoner. Idag kan det vara samma hyra för en tvårummare i Stockholms innerstad och i Rågsved, söder om Stockholm. Ett steg bort från bruksvärdeshyror skulle även minska den svarta handeln av hyresrätter som uppstått.

Fastighetsbolagen Heba, Balder (efter sammanslagningen med Din Bostad), Wallenstam och Allokton har tyngst bostadsportföljer bland börsbolagen. Både Wallenstam och Heba bygger nytt och även om ett syfte med hyresreformen är att gynna investeringar i hyresrätter, finns det inte så mycket mer att hämta i form av höjda hyror.

För en nyproducerad tvårummare på 56 kvadratmeter i Stockholms stadsdel Hammarby Sjöstad får man pytsa ut 8200 kronor i månaden till hyresvärden Wallenstam. Men för Wallenstam och Heba skulle en friare hyressättning innebära högre hyror i de äldre bestånden med bra lägen och framför allt i Stockholmsområdet.

För Allokton, som äger hyresrätter spridda över landet men inte i Stockholm, kommer en friare hyressättning inte ha någon direkt effekt. Av Din Bostads fastigheter ligger 20 procent i Storstockholm och här kan hyrorna krypa uppåt.

Om både regeringens förslag och Stockholmsmodellen införs blir det attraktivare att äga hyresrätter. Men först ska förslaget ut på en ordentlig remissrunda och inte förrän i början av 2011 vet vi hur det blir. Enigheten talar för att det går i lås, men de allmänna bostadsbolagen kommer nog fortsätta att dominera hyresmarknaden, inte minst på grund av sin storlek.